Immateriella revolutionen och en bok

Vi lever mitt i en samhällsförändring som kommer att påverka samhället i lika hög grad som den industriella revolutionen. Internet hände och inget blev sig likt. Trots detta har den informationspolitiska debatten måhända gått lite i stå, eftersom det saknas visioner för samhället. Allt verkar handla om att försöka bevara ett hopplöst svunnet status quo. Frågan borde vara: Hur ska den nya tekniken användas för att förändra samhället? För att förbättra samhället.

För att kasta ris på brasan har vi gjort en tjusig bok (se bilden ovan) som kommer att lanseras den 19 mars.

De som levde under den industriella revolutionen märkte säkerligen av samhällsförändringarna, men kunde svårligen greppa hela bilden.

Med Spinning Jenny gick det plötsligt att spinna en hel massa trådar på samma gång. Plötsligt kunde en arbetare – med maskinernas hjälp – göra mångas jobb. Folk som motsatte sig den tekniska utvecklingen kastade träskor (saboter) i kugghjulen. Plötsligt fanns fabriker, maskiner och ingenjörskonst överallt. Ångbåtar korsade haven, järnvägsrälsen skar genom landsbygden. Folk bodde plötsligt i städerna och hade en benägenhet att dö i fabriksolyckor redan som barn. Plötsligt fanns där tidsstudiemän, scientific management och fackföreningar. Succesivt höjdes levnadsstandarden. En enorm framtidstro fyllde människor. Alla problem skulle gå att lösa med teknikens hjälp, och mycket riktigt löstes många problem. Andra problem uppstod. Teknik blev hippt och Jules Verne skapade sig en förmögenhet.

I kort sammandrag.

Sammantaget var den industriella revolutionen ett lyft för samhället. Endast en och annan miljöpartist av den gamla sorten tycker att vi borde gå tillbaka till bondesamhället. Då glömmer de dessutom bort det agrara livets avigsidor. Själv tror jag inte att det var bättre förr; jag tycker att det vetenskapliga, kulturella, demokratiska och intellektuella lyftet som den industriella revolutionen förde med sig, mestadels har varit bra. Dessutom spelar det ingen roll ifall samhällsomvandlingen i sig var bra eller dålig, den var oundviklig.

Den industriella revolutionen påverkade hela samhället, allt från familjerelationer, arbetsförhållanden, arbetstider och sjukdomar till samhälleliga maktförhållanden och religiösa föreställningar.

På senare år har samhället gått in i ett nytt skifte. Det förefaller möjligt att hävda att vi lever i en lika omvälvande tidsperiod som under den industriella revolutionen. Fast nu går förändringarna i hyperfart.

Vi märker effekterna som skakningar i vår vardag. Fildelning blir en valfråga. Företag tvingas kommunicera med sina kunder. Människor gör revolution i mellanöstern och omkullkastar diktatorer. Facebook introducerar tidslinjen. En twittertagg gör regeringspartiets program till allmänt åtlöje. Författare hyllar kinesisk kontroll som ett föredöme för västländer, eftersom upphovsrätten mestadels är ett inaktuellt påfund numera. Ett datorvirus får centrifugerna i iranska kärnkraftverk att löpa amok.

Först kom den paketförmedlande nätverkstekniken. Sedan populariserade World Wide Webb det däringa internet. På den vägen är det. Bredband och flatrate till folket. Du sköna nya värld händer för närvarande.

På sikt kommer de samhällsförändringar som vi ser omkring oss just nu att påverka alla aspekter av samhället. (Se gärna min debattartikel i Fria Tidningen om behovet av att politisera den nya tekniken.) Vi kan kalla samhällsomvandlingen för “den digitala revolutionen”. Men bättre, och en smula mer hippt och alltomfattande, är uttrycket “den immateriella revolutionen”.

Även om det är omöjligt att greppa vidden av den samhällsförändring som vi är mitt uppe i, så har vi i alla fall gjort en tjusig bok om saken: Kunskap, Kommunikation, Kontroll – drömmar och farhågor i informationssamhället. Boken har förekommit i en tidigare version som pdf, men utkommer nu med en massa nyskrivet material som fysisk pappersbok (tala om steampunk). Jag har haft glädjen att bidra som medförfattare och förläggare. Andra medförfattare är exempelvis Ulf Bjereld, Marie Demker, Rasmus Fleischer, Anna Troberg, Isak Gerson, Karl Palmås och Christopher Kullenberg.

Releasedatum är 19 mars.

Den immateriella revolutionen kommer nog att påverka samhället i lika hög grad som den industriella revolutionen. Men som jag skrev inledningsvis: Den informationspolitiska debatten har måhända gått lite i stå, eftersom det saknas visioner för samhället. Allt verkar handla om att försöka bevara ett hopplöst svunnet status quo. Frågan borde istället vara: Hur ska den nya tekniken användas för att förändra samhället? För att förbättra samhället.

Vi behöver ett informationspolitiskt paradigmskifte, och min förhoppning är att denna bok – KKK – ska kunna bidra till detta.

I en serie blogginlägg under kategorin Immateriella revolutionen kommer jag att belysa en del av bokens texter. Häng på.

Om du är bloggare och vill ha ett recensionsexemplar innan releasen, beställ det här!

One thought on “Immateriella revolutionen och en bok

  1. Pingback: Den immateriella revolutionen och 95 teser | Sagor från livbåten

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>